Var hemma hos mor å far på en kort visit idag. Det blev en kort visit, eftersom Cujo pga kennelhostan, typ kräktes på mattor och golv ungefär 10 gånger och där emellan lät som kväkande groda, på väg att strypas. Hann ögna igenom resterna av mitt gamla pojkrum och den samling av kassetter jag köpte på mig under barndomen och tidiga tonåren, innan jag skaffade skivspelare och senare också CD-spelare. Man skulle milt kunna säga att det är en spretig samling musik, de där första darriga åren, när man söker sin musikaliska identitet. Bland den tuffa hårdrocken med Manowar, Testament och tidiga Metallica finner man pärlor som Västerås-syntpoparna So what (Sveriges brunkrämsmissbrukande svar på Modern talking), Paula Abduls debut, Village people och fram allt kanske Lill-Allers "Jul med musebandet". Bara åsynen av So what kan få mig att joina hunden idag och kräkas en bit i munnen men resten kan jag nog stå för..För er som inte minns: So what - I was lucky
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar