Skämskudde: på

Jaha... då var semestern över för den här gången. Återgång till jobb och studier. Jag och pensionärerna. Andra året på studierna har alla halv-omotiverade rensats ut och kvar är de som verkligen brinner för ämnet. Dvs jag, några konstnärs-wanna be's och pensionärerna. Men det ska bli kul ändå. Ser fram emot hösten och resonerar inte som en bekant till mig - som för TIO år sen yttrade följande klassiska citat om sitt jobb: "det är som en ständig strid ström av flödande skit". Det värsta av allt är att den personen fortfarande är kvar på samma jobb. Om vi nån dag får en MacDonalds-massaker likt den i Falling down så skulle det inte förvåna mig om det är han som slutligen fått den utlösande knäppen.

Hade en diskussion med kära C om att våra semestrar börjar bli bekväma. Och det är absolut inget fel i det! Med åldern vill man ha komfort. Men vi upplever inte längre de här knäppa semesterhistorierna som man upplevde när man var yngre och reste med mindre resekassa, gjorde saker på impuls och hamnade på sunkigare ställen. Numer bor man inte i städförråd (som en natt i San Sebastian), man får inte irriterade råd i hotellreceptionen i Florens att om det slår eldgnistor om fönen så "well, don't use it then!" och man kör inte fel i Wuppertals turkiska områden nattetid - utan lysen på bilen och MOT trafiken.

Men man kan fortfarande göra bort sig. Min tyska är urusel (eftersom jag aldrig läst någon i skolan) och jag antar att jag drog på mig en bra story i lunchrummet när jag på turistinformationen letade efter något specifikt som heter "ölstuga". Har ni hört talas om den? Du måste nog ge oss lite mer info än så, det finns hundratals ölstugor i München. Ungefär som att komma till Stockholm och fråga efter "affär" och inget mer. C kunde heller inte hjälpa till, eftersom hon inte förstod kvinnan vid disken. Hon förstår mjuk tyska men inte den där hårda "slita-i-stycken"-tyskan.

Svenska tv-hösten har dragit igång igen och jag vet inte om det börjat så bra. Retrovågen med Robinson, Fångarna på fortet lämnar mig likgiltig. Kanal 5 satsning på nya sitcoms är bedrövlig. Nu har man köpt in Anger manegement men den ständigt lika talanglöse Charlie Sheen i huvudrollen. Jag fattar verkligen inte vad grejen är med den där karln? Vad är det som är roligt? Vad är det som är bra? Jag drog inte på smilbanden en enda gång under hela första avsnittet. Sen på det kom Men at work, som man försöker sälja in som ett manligt Sex and the city. Är det verkligen en motsvarighet att göra obefintlig humor, osmart dialog och tråkigt, omoget upplägg? Två så sjukt tråkiga humorserier på raken - det är en bedrift Kanal 5!

I övrigt anser femman och trean att vi ska visa upp den svenska folksjälen från sin allra bästa sida. Dvs skämskudden på - i 60 minuter. Färjan och Danspalatset Playa del sol. Herregud, vad ska utlänningar tänka när de ser på här programmen? Är det såhär svenskar är? Gemensamma nämnarna är hur många som helst, framför allt att det är sååå pinsamt. Pinsamma fyllon. Spriten går som en röd tråd genom allt. Bara pruttfull kan svensken slappna av och "vara sig själv". Kan själv bli provocerad av de här medelålders människorna som gnäller över kalla tråkiga Sverige, för att sen åka till Kanarieöarna, bara umgås med svenskar, äta svensk mat, vara konstant halvpackade och anse sig själv vara så jävla "fria". Vad är skillnaden? För mig är det bara en frågan om inställning och attityd. Hemma sitter man bakom sina gardiner och glor på tv och är inte direkt de som bjuder till, till att skapa kontinental stämning - men så fort man åker utomlands - ja, då jävlar är man så tokrolig och raj-raj.

Bayern, bärs och...

Det har hänt rätt mycket sen sist, så därför har man inte riktigt haft tid att uppdatera. Förutom Brighton så blev det också en veckotripp till München. Jättetrevlig stad men jag antar att man inte alltid får ett helhetsintryck av att vara där på sommaren när allt vaknar upp och frodas. Med festivaler, marknader, uteserveringar och tusentals glada turister. München på sommaren är helt suveränt och så härligt genuint men nu är man trött på all fet mat, fläsk, korv och öl. Det blev för mycket till slut. Vi hann också med en guidad dygnstripp till sagoslottet Neuschwanstein. Kul att totas ihop med människor från olika världsdelar under en dag. Alla språngmarscher upp och ner för bergen och ständiga uppsamlingar gjorde dock att vi förmodligen fick epitetet "the lost swedes" på oss. Det var antingen vi eller ett yngre kanadensiskt grunge-par som lyckades med bedriften att komma bort titt som tätt. Kanadensarna var ute på en sex veckors Eurotrip och redan nu (vecka två) började killen djupt oroa sig för ekonomin. Annars har var det också kul att ha med sig familjen Grisvold. Maken till karikatyrer på högljudda och självupptagna amerikaner får man leta länge efter. Men det var väldigt kul, sammantaget. Mer guidningar åt folket!

Har funderat lite på mode... Jag förstår verkligen inte den här nya trenden bland unga män som är vill vara trendkänsliga - att man ska ha byxor som är lite för korta. Det är verkligen inte snyggt? Däremot inser man ju det roliga i att allt fler ungdomar klär sig i 20-talsinspirerat mode och ärligt talat ser ut lite som tanter och farbröder i tweed och fluga. Det är ju det perfekta revolten när man växer upp med föräldrar och en medelålders generation som vägrar bli vuxna och fortfarande vill vara lite rock n' roll och klä sig som om det vore 20 år yngre. Medelålders klär sig som kids och kidsen klär sig som om de vore medelålders. Allt som oftast är det ju också medelålders människor som dödar trender - genom att anamma trender som verkligen inte är menade för dem. För vem vill se en 50-årig fetlagd kärring i ett par såna här kortkorta byxor som passar utmärkt på en solbränd slank 17-åring? Jag såg det i veckan. Och jag ville riva ut ögonen på mig själv.