Har nu äntligen sett den så omtalade Eastern promises. Nästan mest omtalad av kvinnliga vänner för att Viggo Mortensen visar pitten. Men herregud, man hinner ju ändå inte se nåt när nävar, knivar, blodet och bastuångorna yr där på badet! Efter den slagsmålsscenen lutar vi oss båda tillbaka, Bunsey och jag och frågar oss nästan simultant; såg du den? Att två män blev bestialiskt mördade var en parentes. Trots de ibland explicita våldsscenerna så känns det som att David Cronenberg på gamla dagar blivit en liten softis. När fan blir gammal, ungefär.. Filmerna har blivit mer konventionella och lättillgängliga på sistone. Inga surrealistiska mardrömmar, inga våldspornografiska skräckisar, inte en köttpistol så långt ögat når. Bara lite hederligt brutalt våld.
Mellan Cronenbergs två kommersiella Viggofilmer (den första var A history of violence 2005) gjorde han en av kortfilmerna (en av 33) kring film och filmhistorien till At the Suicide of the Last Jew in the World in the Last Cinema in the World. Lätt och bra titel att komma ihåg när man står där med black out i videoaffären.
En annan lite lustig detalj, ja, apropå ingenting, är att maffiabossen i filmen; tysken Armin Müller-Stahl tackade nej till huvudrollen som Klaus Brinkmann, i Die Schwarzwaldklinik (på svenska Kliniken). Sambon hade av nån outgrundlig anledning den serien som en av sina favoriter på 80-talet..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar