Spackling

För lite sömn och för mycket jobb. Äntligen börjat ta tag i sovrummet och fått min far (den händige i familjen) att bredspackla alla väggar. Ett första steg till det som ska bli vårt Laura Ashley-sovrum.. eller inte.. Att sen se min mor och far i samarbete, dessa två motpoler av kvinnligt och manligt är också humor. Min far försöker bara få undan jobbet så fort som möjligt medan min mamma stör hela tiden med omvårdande frågor om han vill ha te, eller kaffe eller en smörgås, eller att han måste gå ut, så vi får vädra ut spackellukten lite här inne. Och vädras det så får han frågor om han inte ska en tjockare tröja på sig i vinddraget. Han muttrar. Senare stänger han fönstret, med en halv tekopp på en pall, då är modern där igen. Blir det inte varmt i den där tjocka tröjan? Gud så smutsigt det är här inne - ska jag inte dammsuga lite? Vill du ha en smörgås?

Så återigen är lägenheten ett mindre romskt läger av tömda garderober, utflyttade sängar och provisoriskt flyttade saker. Börjar förstå charmen med livet i en kappsäck, trots att jag bara flyttat några meter, för två timmar sen. Inser också, när man tittar på bilden ovan - att man bakifrån knappt kan skilja på om det är jag på bilden eller min pappa. Spooky.