Righteous kill

13 år efter klassikermötet i Michael Manns Heat är de dags igen, Robert De Niro och Al Pacino gör en film ihop. Den här gången är de dessutom kompanjoner, två veteraner inom NYPD som försöker fånga en seriemördare – där spåren allt mer pekar mot poliskåren. Righteous kill har mestadels fått sval eller sågande kritik och säkert en timme in i filmen fattar jag inte alls vad kritiken handlar om. Tycker att det var hyfsat spännande, trots de haglande klyschorna. Sen händer det nåt, tredje akten havererar och slutet är verkligen inte bra. Kritiken mot filmen handlar lika mycket om att två stora skådisar som Pacino och kanske främst De Niro spolierar sina karriärer på att inte bry sig, att ta vilka skitjobb i vilken skitfilm som helst, att de bara jobbar för pengarna och inte för konsten. Och där har vi filmens svaghet. Pacino och De Niro har ställt ut skorna, satt igång autopiloten, det självspelande pianot och gör till slut parodi på sig själva i bristen på nyskapande. Det blir trist och fantasilöst. I övriga roller syns snyggingen Carla Gugino (från bla Sin city, Entourage och Spin city), John Leguizamo, Donnie Wahlberg, 50 Cent och ständige b-skådisen Brian Dennehy, som skaffat sig en ny och väldigt onaturlig tandprotes. Typisk grabbfilm skulle man kunna säga.. Hjältarna är gamla och rynkiga som en kalkonhals men ändå svänger de sig med unga snygga tjejer – för dessa faller ju alltid för skrumpet gubbkött på film. Kvinnor i Hollywood måste vara unga och snygga – män kan se ut hur fan som helst. Roade mig med att kolla upp vad regissören Jon Avnet gjort tidigare och karln är verkligen känd för att producera den ena skitfilmen efter den andra, så till den milda grad att det pågår en hatkampanj mot honom på nätet.