Ännu en lugn jobbnatt... Färgad av Drag me to hell hamnar vi i en ny diskussion om många skräckfilmers orimlighet. Betänk Saw-filmerna och tex de två senaste, där en mycket kompetent detektiv är boven med alla tortyrmetoderna. Jag funderar lite i samma praktiska paralleller som mattegeniet Ryszard Gold, som tagit på sig att räkna ut att det skulle kosta 127 kvadriljoner kronor för att bygga Dödsstjärnan från Star Wars-filmerna, inkluderat faktorer som material, byggnadskostnader och vad det skulle kosta att frakta allt, inklusive tankar med kväve och syre för att göra andningsluft. Enligt uträkningarna är det 1.4 biljoner gånger så mycket som USA:s statsskuld. Men hur som.. tillbaka till Saw. Hur troligt är det att en detektiv - som ju i många filmer har det rätt knapert med jobb och lön, hur han måste tjäna ihop sitt levebröd och samtidigt har så mycket tid och pengar över att han verkligen hinner bygga alla dessa extremt avancerade tortyrverktyg och maskiner? Har han nån form av civilingenjörsutbildning i botten - lever hans på arvspengar - sover aldrig karln - hur går det ihop sig, rent finansiellt, kunskapsmässigt och fysiskt? Så himla kontraproduktivt dessutom.. att både begå hemska brott och samtidigt försöka upprätthålla lagen.En annan riktigt fånig idé till skräckfilm, som inte riktigt håller.. Seed of Chucky. Den onda dockan.. Det här är alltså en i raden av uppföljare där den onda dockan träffar en likasinnad ond kvinnlig docka - och tillsammans gifter de sig och får ett barn. En bebisdocka. Ja, ni hör ju själva.. Mördandet kan fortsätta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar