The 90s - ett försvarstal

Som en sann 90-talsnostalgiker så var jag förstås tvungen att ikväll se Henrik Schyfferts avslutnings-show för The 90s... Live och direkt, på SVT. Vet inte riktigt vad jag hade väntat mig.. kanske mer nostalgi ändå..? Popsicle var visserligen ett av mina absoluta favoritband - också. Liksom de 4 cm höga vecken på byxorna, liksom Skånegatan, Hannas, Whale, Knesset, Pop, Pet sounds, Killinggänget, Hassan och framför allt; ironin. Ah, vilka tider.. Men jag är inte helt säker på att jag helt förstår vad Schyffert vill säga.. vad är kontentan till slut? Att man blir äldre och att ungdomlig inställning i vuxen ålder inte funkar. Kan förstå att showen hyllats av nostalgiker, plus att den ju har rätt bra stand up-passager, som alla kan uppskatta. Jag skrattade så tårarna rann vid ett antal tillfällen men genomled också halvtradiga passager av "visdomar". Det är stundtals riktigt bra men som lekman kan man ju känna av att dramaturgin saknas.. den röda tråden existerar inte och att man avslutar allt i ett "jaha...?". Eller inte. :)