På vägen hem från universitetet sitter en megatjock ung tjej på tåget och har nästan en sexuell upplevelse med sin Dajmstrut. Jag har aldrig sett nån njuta och vara så passionerad över en glass tidigare. Hennes traktordäck runt magen kanske var en fingervisning om vad hon gillar mest. Hennes ögon slöts orgasmiskt och hon kunde i övrigt inte släppa blicken om denna fantastiska tingest, som om hon höll den heliga Graalen i sin hand. Besatthet och total njutning i ett. Sen svepte hon glassresterna med en halvliters Cola.Lustigast på föreläsningen igår (förutom att den var ett under i tråkighet) var kvinnan som kom dit och satt av två timmar - sovandes. Men jag vet inte riktigt hur man hottar upp ämnet "Pilgrimsvägar under 1100-talet" till att någonsin bli spännande.
Jag har skrivit det förut och jag skriver det igen. Idol är egentligen helt ointressant och det ligger nån förbannelse över den som vinner varje år men Molly Pettersson Hammar är den enda moraliska vinnaren i årets tävling. På en helt annan nivå än resten - och hon är 15 år! Gillar man lite mer elektronisk musik så hoppas jag att Oslo-M spanat in Wolfgang Gartners debutplatta, som är riktigt bra.
Har tänkt på en annan sak. TV's syn på människor och vilka som är värda att porträttera. SVT gillar den vanliga människan, gärna ute på landsorten, folk som gillar dansband och inte är så jävla flashiga i övrigt. Kanal 5 är precis tvärtom och har en pervers vurm för överklass och festande och Båstad-svinande, eller bara ungdomar som åker utomlands och svinar. Det viktigaste är att det är dumt, dekadent och spär på bilden av svinande svenska umgdomar som gillar att partaja på sommaren. Jag vet inte vad som är så spännande med det??? Det måste ju sitta nån grymt omogen producent på kanalen och som bara suktar efter den här skiten - för det får honom att minnas sin egen ungdom, eller? Och alla dessa ängsliga humorprogram som bara går övergränsen till plumphet - hela tiden. Som om humor bara handlar om hur grov man kan vara... Femman och trean försöker dessutom tillgodose tittarnas enorma intresse för the rich and famous, genom massor av program om antingen alldeles för rika människor som vältrar sig i pengar och divalater, eller folk som inte har några pengar alls - och får man då inte hjälp av privatekonomer så kan man ju alltid kombinera vurmen för rik vs fattig genom att låta en miljonär, eller good will-företagssponsring donera pengar/prylar till en.
Mitt i allt det här står som vanligt en ointressant medelklass, den stora majoriteten. De som inte gillar dansband i Laxå och som inte sprutar champagne i Båstad eller Ayia Napa. De som inte bor på gatan eller har 57 påminnelser från kronofogden, eller som knullat sig till rikedom, trots att de har ett IQ som en vedklabbe. Känns som tunga tider för manusförfattare när det inte längre är historien bakom människan som är det intressanta utan det yttre skalet - vad en redan extrem människa kan pushas till att göra framför kameran.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar