Flygkraschen som utplånade hela KHL-laget Jaroslavl Lokomotiv är förstås den värsta katastrofen genom idrottshistorien. Kom direkt att tänka på flygkraschen -58, då åtta spelare ur Manchester United dog i en liknande krasch i München. Men där överlevde några spelare och ledare (Matt Busby och sir Bobby Charlton) och bar sen uppbyggnaden av det nya United på sina axlar. Här finns det ingenting att bygga på - det är bara att starta om helt från början. Hemskt och under såna här händelser raderas sportslig rivalitet ut. Stefan Liv var en av de bästa hockeymålvakter Sverige någonsin fått fram, hur mycket man än avskydde honom som motståndare.Annars står socialiserandet i nya klassen fortfarande och stampar på ruta ett. Det är för mycket folk, det känns varje gång man kliver in i klassrummet som att man kliver in där för första gången, bland helt okända människor. Just nu refererar jag bara till folk utifrån utseende. Han med skägget, hon som ser ut som J, vänsterbruden, hippien, hipstern, Dagens Eko-rösten, osv osv.
Jobbar med M som berättar att han som i ett led att arbeta med sin homofobi nu köpt en sängmadrass av sin granne. Och grannen är supergay och madrassen är väldigt suspekt fläckig. Man undrar liksom... varför? Finns det inte bättre sätt att jobba på det? Det tycks vara skillnad på äckelfaktor och faktor, eftersom precis innan nobbade att köpa en begagnad tagelmadrass av en småbarnsmamma, som erkände att "det stela på sängytan" kunde härledas till vissa "stänk" som blivit efter att hon legat och ammat sin bebis i några månader. Oh my...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar