Herr och fru och lite Se7en

Seeg. Det blev bröllop igår men inte som jag tänkt mig. Det måste vara nåt som går, för var och varannan är sjuk just nu. Det var inte discokulorna som glittrade och glänste under kvällen - det var de feberglansiga pannorna och halvsnoriga näsorna. Och jag lyckades väl dessutom ha min absoluta zenit och formtopp lagom till lördagskvällen. Förkyld, feber, ont i huvudet, hosta.. you name it. Men gifter sig en av ens bästa vänner så MÅSTE man vara där, spelar ingen roll hur sjuk man är. Drink-intentionerna förbyttes mot att ha med sig halva medicinskåpet i väskan och partaja på Ramlösa. Men det var på det hela tagen en väldigt trevlig tillställning, bruden var söt i sin håruppsättning och egensydda klänning och brudgummen var som vanligt oklanderligt klädd och väldigt underhållande. Vet däremot inte om liknelsen till sig själv som "axelmakterna personifierad" gick hem i alla läger. Japan i tysk kostym och italienska skor - och den här gången ska vi vinna! Vi hade kul utan alkohol och sällskapet var, som alltid, trevligt.

Kvällens roligaste diskussion kom annars från M, som förmodligen tänkt en hel del på det här och gjorde en jämförelse om varför Göteborg är precis som filmen Seven. Det är grått och jävligt, dystopiskt och det regnar jämt och bor man på Hisingen så händer det eländiga saker hela tiden. Nu fattas väl bara att nån vill ha ihjäl en för att man frossat för mycket popcorn på lördagkvällen.

Sen åkte vi hem, där vi George Costanza-parkerat bilen (så snyggt och smidigt att man helst inte skulle vilja lämna platsen ifrån sig) ett bokstavligt stenkast från Katarinahissen. När vi väl kom hem hann jag läsa att två personer misshandlats/knivskurits vid Slussen i ett gängbråk. Det måste ha hänt ungefär då vi var på väg därifrån.