Åtta år och Lana

Åtta år. Åtta år har nu passerat sen jag första gången träffade C och vem hade kunnat ana det, efter vår första date, som fortfarande kan gå till historien som antitesen till "opposites attract". Maken till två tjuriga, bjäbbiga och envisa personer som till slut träffades och egentligen gjorde alla fel man kan göra när man ska på date. Le, var vänlig, bjud på dig själv (men undvik dina dåliga sidor), konversera om lättsamma neutrala ämnen, var flexibel, var vänlig, visa empati, osv osv. På nåt sätt låg ändå cyklerna och planeterna rätt, att två extremt dejtingtrötta personer möttes, som verkligen inte hade nån lust att göra sig till och visa upp en välpolerad illusion av sig själv. Sa den ena A, sa den andre B. Det var bara totalt ärligt och visade sig bli så rätt, i slutändan. Till det hela kan berättas att C (som inte var speciellt imponerad efter första dejten) berättade en halv skräckhistoria om hur dejten varit, för sina arbetskollegor och att de konstaterat "jaja, men honom behöver du ju inte träffa igen!". Arbetskollegorna är sedan länge borta (och hon har aldrig träffat dem igen) men här står vi kvar, de två surpupporna. Who knew..?

Vi har ännu inte hunnit fira årsdagen men småfirade i farten med att gå på MacDonalds och hamna mitt i ett Falling down-moment. Den grilled chicken gourmet jag fick, var så långt ifrån den bild man hade i kassan att man velat plocka fram pumphagelgeväret ur trunken och börjat "markera" upp i taket. Två beiga brödbitar, ett visset salladsblad och en kyckling som var lika beige som brödet, och mest såg ut som en tunnare brödskiva mellan de två övriga bröden.

Musikaliskt är det väntan och små godbitar som läcker ut från Justice nya platta. Den svåra andra skivan. Låter bra hittills. Coldplay släpper nytt och det känns verkligen som att Chris Martin & co gör samma sak, skiva efter skiva och egentligen inte utvecklas vidare. De har sina melodier men soundet är detsamma, slingorna detsamma, låtstrukturen detsamma. Lite som Red hot chili peppers nya. Man vet vad man får, innan man ens fått det. Höstens hittills mest spännande annars..? Los angeles-singer/songwritern Lana del Rey. Där är det nåt stort på g. Gillar också The Panics nya och kanske kanske kan Radical face få sitt genombrott med nya skivan "The roots" som släpps i oktober. Vi poppuritaner är ju inte helt glada över att Ben Cooper, som han heter, bara blivit uppmärksammad för sin musik tack vare en reklamfilm (Nikon) och inte för att han är bra.