Jag skyller allt på A's mikroskopiska bil. Dagen till ära var det avslutningsfirande och middag på indiska Shanti, för en kollega som slutar och flyttar till Berlin. Avdelningens egen Ronaldo, som jag tidigare nämnt. Maten var god och mättande och när det väl var dags att få skjuts därifrån till jobbet, så insåg jag att bilen var så liten och trång att jag omöjligen kunde ta mig in i baksätet. Hur jag än försökte. Inför fnissande damer avslutade jag de akrobatiska flodhästförsöken med att slutligen spräcka byxorna i grenen. Det fick bli åktur i framsätet istället, även det enligt gammal Trabant-devis som världens tystaste bil (man sitter med knäna för öronen). Trött efter lång och stressig dag och alldeles för lite sömn. Kan säga att Daniel Alfredssons senaste film med Peter Stormare, Varg, inte är filmen man ska se om man vill hålla sig vaken om natten. Jävlar vilken tråkig smörja... Norrländskt svårmod och fåordighet kring renskötsel och vargjakt. En riktig nagelbitare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar