Det var inte jag!

Är man lite lagd åt det paranoida hållet - vilket jag är - så börjar man efter morgonens spektakulära helikopterrån i Västberga att känna av anklagande fingrar, likt träfigurerna (Staffan Westerbergs matbeordrande föräldrar) i Vilse i pannkakan. Tillflyktsorten för rånarna råkade vara just i mina hundpromenad-hoods, så jag om nån skulle kunna beskyllas för att ha "kännedom kring området". Desustom är det lite skrämmande att jag så sent som i förrgår på jobbet hade en lång utveckling om hur löjligt naivt, konstapel Bom-aktigt och strategiskt dumt det var med polisens helikopterbas på Värmdö. Det var en tidsfråga att nån skulle ge sig på det där lätta bytet, att försöka störa ut två näst intill obevakade helikoptrar på ett tomt fält, mitt ute i ingenstans, speciellt om man är en motiverad sabotör/kriminell. Varför ska man ens ha basen där ute? Det är en gigantisk och dåligt bevakad måltavla, där man kan härja ostört och komma undan, om man skulle vilja det. För ingen kan ju forcera det där lilla staketet de har runt fältet? Vem skulle stoppa en om man försökte ta sig in? Finns det ens personal där? Att det sen händer två dagar senare.. är ju inte mitt fel.

Utöver det pratar polisen om att rånarna måste ha militär bakgrund och let's face it.. Sverige har ju avvecklat allt var försvar heter, så det är nog inte där vi ska leta. Och nog för att Norge är ett Nato-land men jag tror inte det är dit spåren leder heller. Så mest troligt är ju.. öststat. Ännu ett pekande finger, även om min militära karriär endast sträcker sig till en frisedel.

Dessutom har jag blivit sedd just kring Arningeområdet (där helikoptern landade) så sent som igår, plockandes tomburkar. Den perfekta dimridån, det fattar ju vem som helst...