Tillbaka i Polen är man först när man avnjutit sin första tallrik komagesoppa. Tvära kast i övrigt och fördomarna består; om man skulle beskriva den polska medelålderskvinnan med ett enda ord så skulle nog det ordet bli 'grälsjuk'. Märkligt egentligen.. hur det bara kan skilja ett pyttelitet av hav mellan Polen och Sverige men att nationalkaraktären är så annorlunda. I Sverige härskar ungdomskulturen totalt och det är som att det bara är de yngre som har nåt att säga till om. Testa det här... Här regerar fortfarande medelåldern och matronorna och försök säga nåt elakt till en polsk tant, så lär du, förutom att få en shoppingpåse (i värsta fall med konserver i) i huvudet, också få tillbaka än värre svordomar, än vad du från början delat ut. Väldigt sällan man träffar på såna taggtrådskäkande damer hemma. Och gör man det så är det bara nån surkärring.. i klar minoritet.
Har också hunnit träffa kusin bruntand o tradat årets laddning musik; en Calvin Harris mot nya Air. Julian Plenti mot tysk 70-talselektro, Tender trap - bättre än nya Kasabian, osv osv.. Och konstaterat att Muse i och med nya plattan tagit det slutgiltiga steget till att bli 2000-talets Queen. Med lite mer extrovert bögighet (och mustasch) så skulle Matt Bellamy vara den nye Freddie Mercury.. eller nåt..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar