lördag 20 december 2008

Turkmenistan, en kort lektion i makt

Natt på psyket. Igen. 30 timmar kvar till jullov. Får börja med att tacka för berömmet från Häxan och luttrat konstatera att jag inte är det minsta terroriserad av att få kommentarer. Det är ju bara kul och ett tecken på att nån faktiskt läser det man skriver.

Efter en liten underhållande notis i gårdagens DN var jag tvungen att kolla upp det lilla riket Turkmenistan. Såhär skriver Wikipedia:

Turkmenistan har ett enpartisystem där endast medlemmar av den nu avlidne auktoritäre president Nijazovs parti, Turkmenistans demokratiska parti, är tillåtna att ställa upp i val till de två nominellt lagstiftande parlamentssamlingarna, folkrådet och församlingen. Regeringen utses av presidenten. Officiellt språk är turkmenska, men ryska används enligt grundlagen från 1992 som "interetniskt kommunikationsspråk".

President Saparmurat Nijazov, tidigare byråkrat i kommunistpartiet i Sovjet, behöll absolut kontroll över landet fram till sin död 2006. All opposition var förbjuden och Nijazov genomförde en välutvecklad personkult runt sig. Enligt grundlagen väljs presidenten genom allmänna val för en femårsperiod, men det senaste (och hittills andra) valet hölls dock den 21 juni 1992, i vilket Nijazov ensam deltog och i vilket han sades ha fått 99,5 procent av rösterna. Nijazovs mandatperiod förlängdes på obestämd tid av folkrådet den 28 december 1999. Att Nijazov är killen som gäller i Turkmenistan ska ingen ta miste på, då han även figurerar på landets sedlar, plus att han uppfört ett antal guldbeklädda statyer av sig själv lite varstans i Turkmenistan. Extra speciell är guldstatyn mellan flygplatsen och huvudstaden Asjchabad. Statyn vrids nämligen, så att solen alltid ska lysa på presidentens ansikte.

Nijazov avled som sagt 2006 och efterträddes då av Gurbanguly Berdymuchammedov (fatta bara mammans tungvrickande som varje morgon måste ha ropat; "kom ner och ät frukost Gurbanguly!"), som bland annat gjort två förändringar kring sin något självförhärligande företrädare. Han har strukit Nijazovs namn ur landets nationalsång och han har ändrat tillbaka namnen på årets månader, som under Nijazovs tid döptes om till namn på olika släktingar. Det är makt det! Januari blir från och med nu Knutte, februari Elisabet, mars Conny, april Lillemor.. osv..

1 kommentar:

Anonym sa...

Oj!...hjälp!