Alltid ute i sista stund... Filmutställningen "I huvudrollen: Stockholm" på Stadsmuséet har väl varit öppen i nästan ett år och jag har tjatat så många gånger att jag vill gå och se den. Ett år senare, på absolut sista utställningsdagen, två timmar innan stängningsdag, får jag äntligen ändan ur. Och det var det värt, även om väldigt många människor resonerat som jag. Vi klämmer in ett besök sista dagen. Filmerna, stjärnorna, biograferna. Ung kärlek, brottsplats Stockholm, vyerna och miljöerna. Väldigt intressant även om det kanske var lite snuttifierat. Låter sig verkligen 100 år av filmande i Stockholm pressas in på tre minuter korta loopade teman? Ibland känns det lite rumphugget. Som att det saknas lite kött där mellan Tutta Rolf, Mannen på taket, G som i gemenskap och Förortsungar. Men som sagt.. det var bra ändå.
Spankulerandes genom svensk filmhistoria och alla dessa klipp och idolporträtt och filmisar insåg hur många vackra skådespelerskor Sverige ändå haft genom åren. Som man inte ens tänkt på. Jag bortser självklara namn som Garbo, Bibi Andersson, Ingrid Thulin eller Ingrid Bergman. Anita Björk? Vilken pingla. Åtminstone var hon det förr, på 50-talet. Anna Lisa Ericsson, Lena Söderblom, Signe Hasso och sexbomben Harriett Andersson. Såna kvinnor ser man inte på svensk film längre.
Spankulerandes genom svensk filmhistoria och alla dessa klipp och idolporträtt och filmisar insåg hur många vackra skådespelerskor Sverige ändå haft genom åren. Som man inte ens tänkt på. Jag bortser självklara namn som Garbo, Bibi Andersson, Ingrid Thulin eller Ingrid Bergman. Anita Björk? Vilken pingla. Åtminstone var hon det förr, på 50-talet. Anna Lisa Ericsson, Lena Söderblom, Signe Hasso och sexbomben Harriett Andersson. Såna kvinnor ser man inte på svensk film längre.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar