Det är inte varje dag man åker buss hem från jobbet en tidig morgon och tänker på Melito av Sardis. Det är inte mannen på bilden ovanför, om nån trodde det. Melito var den biskop som ungefär 160 e kr anses vara upphovet bakom dieicidaanklagelsen, myten kring judarna som guds mördare. Judarna, som en enda enhet - bar skulden. En myt och ett hat som odlas än idag, där man allt som oftast kan applicera sin antisemitism på lite modernare argument men allt går tillbaka till Melito. Vadan då denna tjomme i toga, kvart över sju på morgonen? Det började med att jag läste en krönika för några dagar sen om att tillverkningsindustrin i Sverige - eller kanske överhuvudtaget all arbetsmarknad som tycks monoton, "meningslös" och inte speciellt glamourös, börjar få allt större problem med att rekrytera ungdomar till sina arbetsplatser. Varför? Mycket pga av att de 80-talister och nu också 90-talister som kommer ut från gymnasier och ut på arbetsmarknaden lider av "attitydsproblem". Problem mestadels formade och färgade från vår populärkultur. Har man Paris Hilton eller för den delen Sofi Fahrman som förebild och idol, så vill man, trots usla utgångsbetyg, knappast gå och ställa sig vid nåt löpande band i nån fabrik och tillverka nån skittråkigt, eller sitta i kassan på Konsum. No way. Livet ska ju vara kul och glamouröst. Fester, solsemestrar och dyra märkeskläder, typ. Alltså pumpar vi ut generationer av nonchalanta kids som vill ha allt serverat på fat och inte riktigt förstår grejen med att behöva kämpa för att få nåt åstadkommet. Speciellt inte om det inte är classy från början.
Och på bussen idag, i rusningstrafik, dyker det upp en sån här nonchalant lirare. Världsvan 80-talist som tänkt sig jobba lite, typ. Folk är trötta, vill till jobbet, eller hem och väntar på att killen ska prata klart i mobiltelefonen framme vid busschauffören. Varför det, undrar ni? Ja, för chauffören vägrar köra innan killen i proper halsduk visat giltigt färdbevis och killen måste bara avsluta ett samtal först - innan han sen kan skicka iväg och få ett sms - med bekräftad bussbiljett. Och där sitter vi - och glor på idioten. Och förbannar populärkulturen.
Nån dag efter attitydsproblem-artikeln hamnade jag på nån mindre politisk korrekt site på nätet, som la ut texten kring fördumningen i samhället. Vems är felet? Ja, vem är det som styr Hollywood, vem styr och ställer på tv-bolagen, vilka är de stora mediala mogulerna, bossarna och lobbyisterna? Judarna, såklart. Den överlägsna rasen. Den utvalda rasen. Judarna är smarta, dubbelt smarta i sin Machiavelliska syn på samhällssystemet. Vad varje jude vet är att utbildning och kunskap är det absolut viktigaste verktyget för att ta sig någonstans i samhället. Kunskap ger makt och skulle inte kunskapen i sig räcka - så finns ju alltid den judiska famnen av kontakter som tar dig uppåt. Hur är sen det enklaste sättet att behålla makten? Att utbilda sig själv - samtidigt som man nedåt, mot ickejudarna, via film och tv sprider så mycket fördummande skit, värderingar och attityder som det bara går - för att hålla den stora massan i shack - hålla dem på en outbildad korkad nivå. Vi måste med vår kunskap sprida ryktet till de andra att kunskap är skit och oviktigt. Söndra dina moståndare och härska. Viktigast är vilka skor du har på dig, vem du ligger med, eller om du är coolaste snubben i klassen. Så.. grabben med mobilen.. det är ok, du är bara ett offer för den sionistiska världskonspirationen. Det är inte ditt fel att du är nonchalant och dum i huvudet. Prata klart du, så väntar vi. Och tänker på Melito.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar