6. John Frusciante - The Empyrean. Åtminstone för mig har det stått klart i många år att den riktiga talangen och musikaliska geniet i Red hot chili peppers inte besitts av dem som syns mest (frontfigurerna Kiedis och Flea) utan av gitarristen Frusciante. Det är som att han sitter och smyghåller på sitt eget material och släpper det till sina egna soloplattor istället. Bra röst, bra melodier och nåt utöver den vanliga tre-ackords-slentrianen. Lyckas dessutom med vördnad göra en av världens bästa covers - till nåt nytt och intressant; Tim Buckleys Song to the siren, som redan odödliggjorts av This mortal coil och Elisabeth Fraser från Cocteau twins.
5. MSTRKRFT - Fist of god. Konvolutet pryds av en knuten näve (på väg mot ditt ansikte?) och ungefär lika hård är musiken som elektrohouseduon från Toronto lyckats få till. Årets Justice.
4. Silversun pickups - Swoon. Kan förmodligen lätt avfärdas som sååå 90-tal men ändå.. musik bör väl i slutändan handla om musik, melodier och vad som är bra och inte vad som är rätt just nu. Tänk en korsning mellan tidiga Smashing pumpkins och tidiga Muse (som de lät på debutalbumet) så har man nog kategoriserat Swoon rätt bra. Älskar de tuffa riffen, kombinerat med känslig sång och de tvära musikaliska kasten. För mycket musikermusik för att någonsin bli creddigt bland recensenter med sned lugg. Men det är årets bästa rockplatta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar