Nu är det gjort. Medarbetarsamtal idag med chefen och jag har sagt allt som hela personalstyrkan tigit om i tre års tid - i nån slags idiotisk lojalitet. Vissa personer sover systematiskt på sina pass - vilket vi andra blir lidande för. Och att resten av personalen inte säger nåt, bara för att man är så jävla svensk och snäll. Har nu lämnat ut två ur personalen fullständigt, tjallare, golare, illojal.. visst.. Har till och med redogjort för de argument de kommer försvara sig med, när de väl blir konfronterade. När sen chefen ställer frågan vad hon ska säga, vid en konfrontation och får motfrågan om vem som klagat, så viker man sig ändå lite.. "Tja, du kan väl säga att vi alla i personalen står bakom?" Då vill man helst inte stå där själv, utpekad som konspiratör och kanske riskera att de som annars bara vågar snacka skit bakom ryggen och helt stödjer en men sen backar ur när de blir lite pressade. Så får det bli från och med nu.. mindre skitsnack, mer korten på bordet.
3 kommentarer:
Det är ju inte intressant vem som klagat, alla är ju missnöjda med situationen. Din chef är dum i huvudet om hon anser att hon måste namnge dig.
Jo jag jobbade i natt med en kvinna som hasplade ur sig... -Man är inte mer än människa.. och bäddade ner sig i soffan. JOBBA DAGTID DÅ FÖR I H-E!!!!
Haha! Det var ju jätteroligt - människoargumentet legitimerar ju allt, egentligen? :)
Kanske ska tillämpa det när min klickerträning av karln gått åt h-e.
"Man är inte mer än människa" :)
Skicka en kommentar