Varje gång jag hör artister såsom Ulf Lundell, Bob Dylan, Staffan Hellstrand, Tomas Ledin, Tom Petty, Mats Ronander - gubbrockare helt enkelt, så funderar jag på samma sak. Varför är inte musikbranschen utsatt för samma kvalitetskontroll som andra branscher; produktion, livsmedel, konsult, osv osv. När man inte längre inte har nåt nytt att komma med, utan bara idisslar och rapar fram samma smörja som nu gjort i 30 års tid - borde det inte införas nån form av kvalitetskontroll? Nån som helt enkelt säger; "nej Bob, det får räcka här!". Du har gjort samma sak nu sen -71, ditt bäst-föredatum är utgånget och man kan inte leva på gamla meriter. Likadant med Henning Mankell, Carl Johan Vallgren eller Colin Nutley - det bör inte vara livstidskontrakt på att få massproducera sina verk, bara för att man råkar vara etablerad. Kvalitet bör alltid gå före kvantitet och det är inte jämngamla producentgubbar som ska föra fram sina gamla idoler (och polare) till dagens konsumenter. Har du inget nytt att komma med - gör nåt annat. "Etablerad" är inte synonymt med "bra" och allt har sitt bäst-före-datum och hade du varit en liter mjölk, Uffe Lundell, så hade du varit sur redan hösten -82. Kasserad och ersatt mot färskare varor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar