Tillbaka efter en veckotripp till "the old country", så att säga. Efter en vecka i Polen känner man sig lite som en florentinsk pannåtavla - man är mestadels bara ett uppvisningsobjekt. Massor av möten, massor av gamla minnen som flöt upp till ytan. Barndom som gjorde sig påmind, människor man inte sett på 20 år - och en nedgrävd stridsyxa med en kusin. Det kändes bra. Märkligast var väl nog att träffa en gammal bekant till min mor, som jag inte sett på 20-25 år, som jag verkligen var livrädd för som barn. Låt oss diplomatiskt säga att hon inte var en snäll kvinna. Fruktansvärt humör, grov, ilsken, skräckinjagande, aggressiv attityd och kort stubin och jag vill minnas att alla barn hemma hos henne (fyra stycken) var lika rädda för henne. Och så träffar man henne nu, en kvinna som med höga klackar kanske når upp till 155 cm i strumplästen. Lugnare med åldern men det känns som att elakheten straffat hennes ansikte med alla dessa rynkor. Det kändes märkligt alltihop och man insåg hur mycket psykologin spelat in - hur man fogades in i den där skräckregimen av nån som var en tvärhand hög.
Mötet med kusinen var också intressant. Stridsyxan nedgrävd och under tre timmars promenad så betraktade vi hela "dispyten" som det där undvikandet av den rosa elefanten i rummet. En av mina svaga sidor - blev till en bra sida. Jag är, tydligen, usel på att ställa följdfrågor och det är bra när man umgås med en person som är lite som Wolowitz i Big bang theory - exkluderat flickvän/jobb/hög utbildning. Många ämnen blir känsliga och man vill inte gå in och peta i dem, för att strö mer salt i såren. Pga. familjekonflikten så pratar vi inte om familjen, inte om jobb, inte om bostad, inte om pengar (huvudkärnan i familjekonflikten), inte om civilstatus - vi håller oss helt och hållet till att skönmåla lite på Potemkinkulisserna.
Annars är Polen som vanligt, och milsvida i temperament. Det finns en helt annan samtalston och när jag tänker efter så har folk sagt så mycket galna saker - som aldrig hade gått för sig i Sverige. Politisk korrekthet, antirasism, jämlikhet känns som ämnen som har en låååång väg kvar att vandra. Kommer att tänka på åtminstone två samtal och repliker som inte hade hänt i Sverige. Den ena var när min mor och jag var bjudna på middag till en väninna och hon och hennes man grundar hela middagen genom att berätta om sin sons hemska hemmorojjder. Det var som ett blodbad på toaletten! "En gång bad jag honom att inte spola på toaletten efter att han varit där och när jag tittade ner i toastolen höll hjärtat på att stanna när jag såg nåt litet svart ting ligga där i vattnet. Herregud, nu är det nåt cancerogent ändå! Till min stora lycka inspekterade jag sen den svarta klumpen närmare och insåg att det var en bit champinjon. Ja men dåså - välkomna till bords!"
En annan incident inträffade sista dagen, när vi skulle åka hem och väntade på flygbussen som skulle ta oss till flygplatsen. Regnet öste ner, "väntrummet" bestod av ett provisoriskt uppsatt partytält, mitt ute på en parkering och folk trängdes som sillar i det lilla tältet. Då dyker en representant från bussbolaget upp, dyngsur och räddhågsen och berättar att bussen är 25 till 30 minuter sen, pga rusningstrafiken. Resenärerna, som då redan har små tidsmarginaler går i taket och väller allt sitt hat över den stackars budbäraren - som om det är hans fel att flygbussen fastnat i trafiken. "Aldrig mer Wizz air" skriker någon man, någon annan kräver pengarna tillbaka och en tredje drar upp "det är typiskt polsk organisation - ingenting fungerar". Representanten väljer sen att hellre stå i ösregnet på behörigt avstånd från partytältet, än att behöva lyssna på okvädesorden. Han lyssnar nervöst i sin walkie talkie och är förtvivlad, till slut kommer han fram till den uppretade folkmassan igen och säger att "nu dröjer det max fem minuter innan bussen är här!" och får till svar av en man: "..och är den inte det så är du ihjälslagen om max tio minuter!" Se, det är en kommentar som aldrig hade gått för sig i Sverige. Inte utan anmälan i alla fall. Här passerar det bara. Representanten går dock längre ut i regnet, längre bort från oss.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar