onsdag 15 februari 2012

Idioten och funderingar kring minne


Jag förstår mig inte på folk. Vi har alltid haft en väldigt gapig och skrikig granne i huset. Tror jag tidigare benämnt honom som "AIK-idioten", eftersom han alltid skriker som en stucken gris när AIK gör mål - i nån valfri sport. Men han skriker lika mycket när han spelar tv-spel eller umgås med sina vänner också. När jag var nyinflyttad i huset hade han en flickvän, en sambo. Då skrek han på henne. Det var verkligen fascinerande att lyssna på två människor som skriker som idioter på varandra, som tycks ha så låga tankar om sin partner - att såna människor fortfarande vill vara ihop med varann. Hur som helst så fick hon nog efter ett tag, flyttade ut och han blev kvar och kunde fortsätta skrika åt sina tv-spel, AIK och avreagera sig på olika möbler i lägenhet.

Tre år senare händer det ofattbara. Den före detta flickvännen/sambon flyttar in igen! Fan vet varför. Minnet är tydligen kort och filterar bort allt det dåliga och kvar blir det sentimentala och romantiserande. Nu har de bott ihop i ungefär tre veckor och allt är precis som vanligt igen. Gräl, skrik och gap. Samma visa igen. AIK-idiotens skrikande har visserligen alltid varit konstant - det är bara objekten för hans ilska som skiftar. Nu är den älskade flickvännen hemma i boet igen, så då kan han sätta igång och flytta sitt fokus från tv-spelet en stund. Varför vill man flytta ihop med nån som man uppenbarligen inte klickar med? Om man nu en gång flyttat ut, för att slippa skiten? 

Måste säga att det mest klarsynta som skrivits om Whitney Houston efter hennes död skrevs av Sveriges främste grinige gamle gubbe, Johan Croneman i DN. Medierna slår nya rekord i hyckleri, när man å ena sidan ägnat de senaste 15 åren åt att gotta sig åt, moralisera och släpa Whitney Houston i smutsen och göra allt för att exponera den djupa drogmisären offentligt, offentligt utpekad och utskrattad - och sen så fort hon är död vända kappan efter vinden. Då är hon en stor stjärna, beundrad av allt och alla, så tragiskt bortgången i sin så svåra kamp mot missbruket. Återigen, minnet är tydligen kort och man filtrerar bort allt det dåliga.

Inga kommentarer: