Skint & demoralized

Nu var det länge sen.. vilket inte betyder att det inte hänt saker. Men vädret har ju gjort sig och ska man följa den klassiska devisen "man måste passa på" när solen skiner, så sitter man inte så mycket vid datorn. Med några funderingar och citat har i alla fall fastnat sen sist.

Som när C och jag i par krossade svärfar och svärmor, plus svärmors syster och man i sällskapsspelet Absolut överens (hur väl känner du din partner) och man då till slut får en luttrad kommentar kring nederlaget: "jaja men ni är väl såna som pratar med varann hela tiden"!

Borde det inte ligga i klädtillverkarnas intresse att också göra provhytterna attraktiva för potentiella köpare? Ser man bra ut där, så vill man ha plagget. Varför tycks det alltid vara näst intill nån slags industriell ultaviolett belysning i provhytter, som gör att man mest blir förbannad över att se ut som en psykofarmakasvullen albino på tillfällig permission. I en ny skjorta.

Fick också höra att svåger S för några dagar sen satt bara några meter ifrån sitt frikort på ett kafé; prinsessan Madeleine. Han sa hur som helst ingenting till henne. Frågan är om pick-up-artisten Mysterys tricks (programstart ikväll 22.00 på Comedy central) skulle komma tillhanda här. Man ska ju alltid börja med att dissa objektet i fråga, för att sen smöra på. Ska man nämna Jonas Bergströms eller pappa Kungens snedsteg för att sen isolera objektet in mot ett hörn med en fin harang om hennes vackra ögon och ljuvligt gyllene lockar? Frågan är samtidigt.. OM man nu skulle få kontakt med något av sina frikort, skulle det då vara helt ok med ens partner.. eller skulle "skämtet" fastna i halsen?

Annars har jag hunnit med ett besök på Fotografiska och utställningen med Albert Watson och Ed Burtynsky är i min mening den bästa man visat på muséet, sen det öppnade. Var där i sällskap med Pixie, som återigen börjat odla tanken på att köra en Fotoblogg 2012 - ett kort om dagen. Orkar man? Visserligen är det fantastisk kul att titta på bilderna efteråt och vissa dagar känns kreativiteten fjäderlätt men vissa andra dagar, de grå vardagarna i februari eller november, då var det mest pest och pina. Man skulle behöva ett tema, som 365 maträtter jag ätit, eller 365 människor jag träffat (och inte tyckt om).