Funderat lite kring den ökände Charlie Bronson, vars liv blivit film (med premiär nu i helgen). Englands mest våldsamma fånge, som sen första fängelsedomen 1974 mäktat med fyra månader och nio dagar i frihet. Mannen som gång på gång på gång gjort sig skyldig till nya brott inne på fängelset; gisslantagningar, misshandel av både fångar och fångvaktare och det ena upproret efter det andra. Uppenbarligen måste det ju nästan betyda att Bronson trivdes så bra i fängelset att han inte ville komma ut. Skummade också igenom en brittisk artikel där Bronson beklagat sig över att den brittiska fångvården höll på att bli mesig. Nu för tiden hade fångarna det alldeles för bra, med tv på rummet och gelé i håret.
I helgen är det bröllop i Falkenberg som gäller. Vet verkligen ingenting om stan, har aldrig varit där och egentligen mest fått ryktet besudlat av vansinnigt överskattade indierullen Farväl Falkenberg. Sällan skådad prettosmörja. Apan, Jesper Ganslandts svåra andra film, tycks redan hypad med festivalinbjudningar i Toronto och Venedig, innan den ens var färdiginspelad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar