Man inser att man är yrkesskadad när man hör spring och skrapande möbler på våningen ovanför och vet att storlarmet (det som ringer in personal från husets samtliga avdelningar) kommer att gå inom 3-2-1 sekunder. Och så gör det det. Går storlarmet vet man att då har det hänt något allvarligt, allt som oftast fysiskt våld. Samtidigt vet man också att det alltid innebär lång väntan, mycket personal samlas och att det tråkigt nog är det enda naturliga sättet för personal och bekanta från olika avdelningar att ses. Så samtidigt som det kan vara allvarligt så uppstår alltid situationer av att man träffar på gamla bekanta ansikten och hamnar i något familjärt "tjeeeena, det var inte igår!". Dyker sen C upp, då är det kört. Husets egen stand up-komiker som kastar den ena dråpliga kommentaren efter den andra ur sig. Det gör de allvarliga situationerna än mer konstiga, eftersom man borde vara seriös men istället står och kiknar av skratt och förmodligen är respektlös mot allt som inträffat. C beskrev i alla fall efterspelet träffande: som att beskåda en extremt lång Roy Andersson-scen, utan att kunna stänga av.
Åter till musiken, mot topp tre:
3. Silversun pickups - Neck of the woods. Jag skulle nästan vilja vara så abrupt att säga att det här är det enda bandet, för mig personligen, som får mig att konstatera att rocken inte är död. Har med åren bara känt en större och större tristess över gammal konventionell gitarrbaserad musik som bara står och stampar och inte kan utvecklas vidare. "Neck of the woods" är den där näsan ovanför vattenytan.
2. Mother mother - The Sticks. Personliga favoriter som jag tjatat om i många år nu, att det här bandet borde få lite mer cred. Vancouver-kvintettens fjärde skiva kommer väl förmodligen fortfarande inte göra dem kommersiellt stora - och kanske är det lika bra. Då får de vara min hemlighet en stund till. Men om de slår igenom - kom ihåg vem som hypade dem först! "The Sticks" är en skiva som matchar mitt "sucker for melody"-behov. En hårsmån från att hamna i topp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar