Det händer mycket, mest hela tiden. Bara igår (söndag) kom det upp TVÅ statusuppdateringar på Facebook om att två vänner gått och gift sig. Inte med varann då, utan var för sig. En annan vän fick barn och en tredje (du vet vem du är ;)) meddelade helt plötsligt att hon gjort slut med sin käresta. Och en femte funderar på att flytta hemåt, efter några års utlandsvistelse. Den sistnämnda vännen berättade om fenomenet och nu också hitsingeln som raljerar över alla partysvenskar i Norge. Ja, problematiken är ungefär densamma som partysvenskar på andra semesterorter på sommaren uppnår. För mycket fylla, svineri och sånt som ger landet dåligt rykte. Men de problemen finns överallt med ökat välstånd. På flyget hem från Warszawa för nån vecka sen var det en klart överförfriskad polsk man som började stöka runt i flygplanet och hamnade i dispyt med både flygvärdinnor och medpassagerare. Folk runt omkring honom var mycket upprörda och en vältalig medelålders man skällde ut honom efter noter, för att han inte förstått syftet med att åka utomlands och vara en god ambassadör för sitt land, istället för att "skämma ut sig och supa som ett svin" och sen ge hela landet dåligt rykte. Det slutade med polisomhändertagande, när vi väl landat i Sverige.Blir alltid glad när jag lyckats tipsa nån läsare om ny bra musik. Väntar med tipsen tills jag sorterat ut all knäpp musik jag fått med mig från Polen. Den rymmer allt från gammal brasiliansk soul till amerikansk lo-fi och belgisk psykadelia. Idel bra grejer. Tycker fortfarande att Manic street preachers gjort en kanonplatta och hypade No age's nya skiva tar sig allt mer. Fast jag förstår fortfarande inte poängen med tvåmannaband och den begränsning det innebär. Tror fortfarande att No age, liksom band som White stripes eller Johnossi varit så mycket bättre om de varit fler och tajtare.
I övrigt väntar totalrenovering av badrummet här hemma. Kul.
