måndag 29 juni 2009
MJ left the building
söndag 28 juni 2009
Riga, dag 3
En av de sovjetiska styvsystrarna, även kallad Stalins födelsedagstårta. Stan tycks krylla av Megan Fox-kopior och var och varannan kvinna balanserar sig fram på skyhöga stilettklackar men rör man sig bara lite utanför stadskärnan och de turisttillvända butikerna och kaféerna så kan man gör sig en lagom von oben & imperialistisk bild av ett helt annat Riga. De fula, gamla, smutsiga genuina letterna - de som inte tagit del av den ekonomiska ruschen. Som inte omfamnat det västerländska utan fortfarande lever ryskt. Tyvärr infinner sig känslan att alla dessa innerstadskaféer och restauranger ju inte är till för letterna - för de har oftast inte råd att gå hit. i övrigt har vi gjort ett besök i de vackra Jugend-kvarteren, för en kvart diskuterat på ett investera i en lägenhet här och sen istället handlat (o)nödiga souvenirer.Riga, dag 2
Väldigt trevlig innerstad, krogtätt och fullt av lite skumma fik. Samtidigt känns det märkligt hur mycket renoveringar som pågår i en UNESCO-skyddad stadsdel. Trodde inte man fick bygga och riva hur som helst? Ovan syns House of the blackheads, vilket inte ska tolkas som pormaskarnas hus (dvs näsan). Svarthuvudshuset var ett slags medeltida ungkarlshotell för ogifta handelsmän, organiserade i en halvhemlig orden. Plumpen i protokollet idag är att stan tycks vimla av affärer med stora sommarreor; exempelvis den 80%-iga rean på Boss och Armani-kläder i en butik. Vad man glömde informera om var att det är kläder designade av deras avlägsna lettiska kusiner; Harolds Boss och Grigoris Armanis. Riga, dag 1
Riga dag 1. Förvånansvärt bra, på alla sätt och vis. Affärerna, bakelserna och folket. Hansastaden Riga (svenskt mellan 1629 0ch 1709) tycks fortfarande invaderat av enorma mängder svenska turister. I övrigt så noterar vi att polisen alltid kör med blåljusen på, även när man inte är på utryckning, att vi druckit lettisk balsam och ätit sjukhusmat. Lost in the baltic sea
onsdag 24 juni 2009
Blivande klassiker?
2009 års sexigaste
tisdag 23 juni 2009
Ålands hav, en helt vanlig jobbnatt
Pga ett elfel på Fjärilshuset under midsommarhelgen så steg temperaturen så mycket att 250 av 400 fjärilar dog. Se det som ett omen.. växthuseffekt kryper sig sakta på... Ser redan framför mig solsemestern på Malta och hur en solkänslig Oakbitch kommer fräsa som en bit bacon i en stekpanna. Relativt lugn natt, förutom några enstaka god dag-yxskaft-konversationer, där man förjäves försökt förklara att vi varken lämnat färjelägret (och befinner oss på Ålands hav) eller att vi befinner oss på Finlands motsvarighet till Liseberg - vad nu det är?måndag 22 juni 2009
Silbersky, ett sista ältande
Leif Silbersky ses som det sista halmstrået att gripa när man börjar bli desperat, efter en första fällande dom i tingsrätten. Men på så sätt så bär ju Silbersky lika mycket med sig ett stigma - att med honom som advokat så ÄR man verkligen skyldig. Så med den vetskapen; OM du vet att du ska störta med ett flygplan - spelar det nån roll om du flyger med världens mest rutinerade pilot eller en som bara är helt ok? Resultatet är ju ändå detsamma?
fredag 19 juni 2009
Gary och midsommar
Hade vi haft putslustiga översättare i Sverige, såsom de var på 70- och 80-talet, då alla filmer fick titlar som Trassel med prassel, Panik i kubik, Ursäkta var är floden eller att alla Mel Brooks filmer skulle börja med Det våras för.. och alla Goldie Hawn-filmer som skulle börja med Tjejen som.. så hade Lakeview terrace helt fått heta Grannfejden. Här kan vi snacka om seriösa grannskaps-issues, som varken Aschberg eller hans terapeuter kunnat lösa. Men en helt ok film klockan tre på morgonen.
Peepin' Toms tar härmed en liten midsommarpaus och önskar alla en glad midsommar.
torsdag 18 juni 2009
Tortyrfinansiering och Chucky
Ännu en lugn jobbnatt... Färgad av Drag me to hell hamnar vi i en ny diskussion om många skräckfilmers orimlighet. Betänk Saw-filmerna och tex de två senaste, där en mycket kompetent detektiv är boven med alla tortyrmetoderna. Jag funderar lite i samma praktiska paralleller som mattegeniet Ryszard Gold, som tagit på sig att räkna ut att det skulle kosta 127 kvadriljoner kronor för att bygga Dödsstjärnan från Star Wars-filmerna, inkluderat faktorer som material, byggnadskostnader och vad det skulle kosta att frakta allt, inklusive tankar med kväve och syre för att göra andningsluft. Enligt uträkningarna är det 1.4 biljoner gånger så mycket som USA:s statsskuld. Men hur som.. tillbaka till Saw. Hur troligt är det att en detektiv - som ju i många filmer har det rätt knapert med jobb och lön, hur han måste tjäna ihop sitt levebröd och samtidigt har så mycket tid och pengar över att han verkligen hinner bygga alla dessa extremt avancerade tortyrverktyg och maskiner? Har han nån form av civilingenjörsutbildning i botten - lever hans på arvspengar - sover aldrig karln - hur går det ihop sig, rent finansiellt, kunskapsmässigt och fysiskt? Så himla kontraproduktivt dessutom.. att både begå hemska brott och samtidigt försöka upprätthålla lagen.En annan riktigt fånig idé till skräckfilm, som inte riktigt håller.. Seed of Chucky. Den onda dockan.. Det här är alltså en i raden av uppföljare där den onda dockan träffar en likasinnad ond kvinnlig docka - och tillsammans gifter de sig och får ett barn. En bebisdocka. Ja, ni hör ju själva.. Mördandet kan fortsätta.
tisdag 16 juni 2009
Drag me to hell
Riktig grabbeftermiddag i Kista. Först hamburgare på O'Learys, samtidigt som man tittar på U21-matchen i fotboll, sen kröns kvällen med Sam Raimis hyllade skräckis Drag me to hell. Fredrik Strage måste ha lidit av tillfällig sinnesförvirring som gav den här filmen en femma i DN!? Ja, alla som unisont hyllat filmen med höga betyg är galna, för så bra är den inte. Som skräckis funkar den förstås, om man köper det onaturliga konceptet - men ramen, hela handlingen, manuset och skådisensemblen luktar b-film. Sam Raimi tycks göra samma sak som många andra konstnärer som slagit igenom - återproducera den skit som ingen vill ha, när man fortfarande var okänd. När man väl är känd kan man göra vad som helst - och komma undan med det. Tarantinos From dusk to dawn är ett bra exempel. Förnöjsam på tre box office- vältande Spiderman-filmer är Raimi tillbaka där karriären började - i äckliga (lågbudget)skräckisar. Drag me to hell är en läskig film, mycket på grund av saker som hoppar fram i bild, tillsammans med ett högt ljud men också hans extrema orala fixering. Till slut blir det löjligt - hur allt äckel; spyor, larver och snusk - alltid ska leta sig in i Alison Lohmans mun.måndag 15 juni 2009
Mean bandit
Mean girls på fyran ikväll. Helt ok faktiskt. Bättre än väntat. Den kan dessutom bli ihågkommen som den förmodligen enda bra film Lindsay Lohan någonsin gjort. Nu undantar jag en hyfsad men undagömd biroll i Bobby, så är ju faktum fortfarande slående. Det här är ju Hollywoods egen Linda Rosing. Känd för i stort sett ingenting - och senare ökänd för sitt leverne. Ett destruktivt leverne som skvallerpressen skamlöst gottar sig åt. Hon är inte helt oäven som skådis men frågan är om hon kan göra en Drew Barrymore; kravla sig upp ur askan och faktiskt göra nåt vettigt av sin karriär. Notabelt kring Mean girls annars; att begåvade Tina Fey skrivit manuset - och dessutom gett sig själv den roligaste rollen, som den smått bittra matteläraren Ms Norbury. Dessutom var kanske filmen tänkt att profilera en ny stjärna i form av Lohan men det blev istället birollerna i hennes gäng som numer lyser klarast; Rachel McAdams (nu senast i State of play) och så förstås sockersöta och begåvade Amanda Seyfried, som ju spelade huvudrollen och Meryl Streeps dotter i Mamma Mia! Dröm
Kan nån förklara den här drömmen för mig..? Till att börja med vill jag påpeka att mina drömmar med åldern ändrat karaktär. När jag var yngre drömde jag konstant om att få tänderna utslagna. Min värsta mardröm. Numer består drömmarna sällan av tandlossning men allt som oftast av höjdskräck. Som igår, då jag likt en annan Harold Lloyd hamnat utanpå ett skyhögt pepparkakshus - och enda sättet att ta sig ner är serpentinvägen via de extremt rangliga byggnadsställningar som står halvlutade mot husväggen och svajar i blåsten. Plankorna är både glesa och murkna. Nån har uppenbart gjort ett väldigt dåligt jobb här. Det enda jag har att hålla mig i, som hindrar mig från att falla - är påklistrade chokladdragéer på väggen. Helt plötsligt kommer en kastvind och jag tappar taget, faller nedåt mot gatan med en M&M i famnen. Väl nere på gatan, med smärta i varenda ben, dyker så Christer Björkman upp och är förbannad över att jag missade landningen. Applåderna är måttliga. söndag 14 juni 2009
Att gå i takt
Det sas om president Gerald Ford (president 1974-1977) att han var så dum att han inte kunde gå och tugga tuggummi samtidigt. Han var den dummaste fram till dess, innan Vita huset besattes av två andra republikanska stjärnor; Reagan och W Bush Jr. Nu vill jag inte på nåt sätt försvara dumheten i att inte kunna göra två saker samtidigt men jag känner av symptomen och tänker på den stackars Gerald varje gång jag går till och från jobbet. Mitt problem är inte tuggummi, utan musik. Hur vansinnigt bökigt det blir att gå med taktfullt pumpande musik i öronen och att INTE flyta med i att slutligen gå i takt till musiken? BPM är oerhört viktigt skulle jag säga, för att inte framstå som antingen en spastisk gångare som tränar inför OS, alternativt nån med fördröjd motorik i lederna. Fan ta musik med synkoper! Det måste vara precis lagom takt, så att man ska kunna vagga fram, lätt triumfatoriskt. Jag vill inte ta Rockys springande till Eye of the tiger som exempel - men det är en perfekt balans mellan takt och naturlig kroppsrörelse. Så döm inte Gerald för snabbt, allt han kanske ville vara att gå och tugga tuggummi med stil, i perfekt symbios?Här är mina två favoriter, för snygga vinden-i-håret-språngmarscher i takt till beatsen:
Mille - Crysteena
Annie - Antonio (Designer drugs remix)
lördag 13 juni 2009
Även du min Brutus
Igår kom sista kapitlet i historien om allt tjafs på jobbet med sovande personal. Personen i fråga, som upprepade gånger fortsatt i samma stil - fick i veckan kicken på stående fot, lämna ifrån sig nycklarna och gå under förnedrande former. Själv känner man sig som djävulen själv, då den förtvivlade nysparkade personen sökte sympati och empati för det som hänt och ville gråta ut hos mig - hennes enda "allierade". Oh my god.. om du bara visste...fredag 12 juni 2009
torsdag 11 juni 2009
Trivseltopp
Så har Aftonbladet publicerat den årliga trivsellistan. Var i Sverige trivs de boende bäst, respektive sämst? Detta har man då mätt utifrån jämställdhet, brottslighet, skilsmässor, självmord, nya företag, kvalitet på skola och vård, företagsklimat, arbetslöshet, utbildning, flyktingmottagande, skattesats, valdeltagande och socialbidrag.Det känns som att de listorna alltid toppas av samma kommuner vare sig det gäller bäst skolor, högst inkomst i snitt, högst andel utbildade, levnadsstandard, trivsel. Det är välmående Danderyd, Vellinge, Täby, Lidingö, Lomma. Samma kommuner som toppar listorna brukar också ha den där gemensamma detaljen att de oftast är väldigt blå politiskt. Och i botten hamnar glesbygdskommuner, gärna långt västerut eller norrut - och oftast är det väldigt rött politiskt. Munkfors, Filipstad, Norberg, Överkalix, Haparanda. Jag vet inte vad problematiken grundar sig i och beroende på vem man frågar på den politiska skalan så lär man få svar därefter. De blå kommunerna slår sig för bröstet medan de röda lätt kan avfärda framgångskonceptet med ingen flyktingmottagning, bortrationaliserad allmännytta osv osv. En Sverigedemokrat skulle säga att "ju färre invandrare, desto bättre mår svensken". Jag vet inte.
Jag, som född och uppväxt i Södertälje är inte ett dugg förvånad över att Södertälje hamnar på 270:e plats av 290 kommuner. Nästan förvånad över att de inte hamnade ännu längre ner. Om sen misären beror på rött styre, våldsamt hög flyktingmottagning, tung kriminalitet, stökiga ungdomsgäng, underutvecklad skola, jätteminus i ekonomin och en ledning som stoppar huvudet i sanden och vänt de hederliga skattebetalarna ryggen vet jag inte.. men nog fan spelar allt det in. Därför lär åtminstone jag aldrig någonsin flytta hem igen.
Årets fotbollsknall
Kan inte tänka mig att jag inte är den enda som är provocerad av förmiddagens nyhet. Som om finanskris, massarbetlöshet, nedläggningar, permitteringar, devalveringar, lönesänkningar och fattigdom inte existerat så blir samtidigt världshistoriens dyraste fotbollsövergång klar. Christiano Ronaldo lämnar Manchester United för Real Madrid, för den nätta summan av 957 miljoner kronor. NIOHUNDRAFEMTOSJU fucking jävla MILJONER spänn!!???? För att spela boll???? Jag må älska fotboll men det här var det dummaste mest provocerande jag hört på länge. Världen är inte rättvis.onsdag 10 juni 2009
Mediahype
tisdag 9 juni 2009
Nåt för Draknästet?

måndag 8 juni 2009
Rödgröna vindar och en deformerad hund
söndag 7 juni 2009
EU-val och Roslagens Tjernobyl
Då har man gjort sin samhällsplikt. Hur mycket man än kan sympatisera med Piratpartiet, att åtminstone ta upp den stelbenta upphosvrättsfrågan till ytan - så känns det som en bortkastad röst. Fildelning 2009 känns inte som prio 1, möjligtvis för unga män i åldern 18-25 år men vill man ha ut liiiite mer av samhället så kan man inte rösta på ett parti som inte bryr sig i nån annan fråga. Vad vill man uppnå med en röst på PP egentligen? Fri fildening och resten skiter vi i? Det får bli som det blir...? Fortsätt utsläppen, reducera det nationella självbestämmandet, inför dödsstraff & sharialagar - bara vi får rätt att fildela. Vi följer strömmen, så länge det gagnar oss. Känns väldigt märkligt att ett så radikalt (enfråge)parti samtidigt kan vara så ryggradslösa i alla andra frågor. Och därmed kan ni läsare dra slutsatsen att det inte låg en PP-valsedel i mitt röstkuvert.lördag 6 juni 2009
Lundellsk fotboll och en abstrakt-wanna be
Nationaldag och själv har jag målat idag. Jodå. Köpt in canvastavlor och färg och därefter kreerat med baskern på sné. Funderar på om folk skulle ta illa upp och de här tavlorna helt plötsligt började dyka upp, ramade, som presenter på olika inflyttnings- och födelsedagsfester. Om nån verkligen skulle ha hjärta att uppriktigt hävda Kejsarens nya kläder, att "tack - men det här är ju verkligen skitfult!?". Eller skulle man bita ihop, ta emot med ett stelt leende och sen efter festen skicka ner tavlan i källaren.fredag 5 juni 2009
Gubbar och saker att göra...
Riktig gubbfilmsorgie idag och en filmkliché som tycks vara huggen i sten. Om en äldre man hostar blod i början av film - så är han död innan filmen är slut. Tänker egentligen varken recensera Gran Torino eller Nu eller aldrig (The Bucket list), då ingen av dem var direkt jättebra men Nu eller aldrig hade ändå en intressant frågeställning. Inte direkt nydanande men ändå. Vad vill du hinna göra innan du dör? Och eftersom Jack Nicholson är miljardär så kan han ta med Morgan Freeman att göra precis vad som helst. Pengar betyder ingenting. Jag vet i alla fall en sak jag skulle vilja göra innan jag dör. Uppleva körsbärsblomningen i Tokyo, fotografera massor av knasiga lolitor i Harajuku OCH att för en natt sova i en sån där kuvös (takbox), på nån tågstation, eller nåt. torsdag 4 juni 2009
10 000...
Gamle kung fu-skådisen och Tarantino-favoriten David Carradine hittas hängd i en garderob på sitt hotellrum i Thailand. Vad får en 73-åring att ta ett så drastiskt beslut - mitt under en filminspelning dessutom? Vill inte dra några snabba slutsatser men tror det är ninjorna som slutligen, på ålderns höst, "plockade" den gode Carradine. Eller Uma Thurman?Och nyheterna från Lettland gör en inte muntrare. Ekonomin är så dålig att 40% av alla lettiska sjukhus slagit igen, däribland många mentalsjukhus. Herregud. Det är som den gamla tjuvringningen i Hassan, där man frågade Ja till EU-kontoret inför EU-inträdet, om det nu skulle svämma in 10 000 tyska bögar i Sverige. Är risken stor nu att 10 000 sinnessjuka letter i tvångströjor gör vilda Pamplonarusningar ner för kafégatorna i Riga, så att man inte ens kan få zippa på sin latte ifred?
onsdag 3 juni 2009
Jobbsörja och krasch
Annars är C smått purken idag, då lagom till skolans slutspurt så passar hennes hårddisk på att krascha. Ungefär som Lettlands ekonomi. Devalvering borde innebära en ännu billigare semester i Riga, måntro?
tisdag 2 juni 2009
Girighet
Jag erkänner.. jag är en usel pengasuktande girig typ, som helt glömt bort allt jag lärt mig i 7even, alternativt Biblen, om de sju dödssynderna. Som kanske någon noterat så är mina reklamlänkar borta från bloggen och det beroende på att jag fick ett meddelande igår från Google/AdSense om att mitt konto är inaktiverat/avslutat. Varför kan man fråga sig? Ogiltig klickaktivietet, påstår man. För varje klick på en länk så tjänade jag ungefär 30 cent och ja.. det ska erkännas.. jag blev girig. Alla klick som gjordes kom inte uteslutande från mina trogna läsare. AdSense's experter har upptäckt att osedvanligt många av mina klick kan hänföras till en och samma plats, vilket hm.. skulle kunna vara... mitt jobb? Skammens rodnad lägger sig över mina kinder.. Hur man skummar bland hotellannonser
Och har man inget att roa sig med, en tisdagnatt som denna så kan man, apropå hotell, spana in denna länk: http://www.tripadvisor.com/dirtyhotels och läs alla sågande recensioner.
